Det finns uppgifter om att grekerna och romarna masserade sina hundar för flera tusen år sedan. Den grekiske filosofen Flavius Arrianus rekomenderade helkroppsmassage för hundar och bekräftade genom sin massage att massagen kunde stärka benen på en hund, göra pälsen mjukare och glansigare samt rensa ut orenheter i huden.
I slutet av 1800-talet när massagen började bli väldigt populär i Europa, tack vare Per-Henrik Ling, så började mer och mer kunskap om massagen överföras till veterinärvården. Många texter skrevs då om de rätta teknikerna som användes på djur.
I slutet av 1800-talet och in på 1900-talet experimenterade vetenskapsmän med hundar, katter, kaninaer och hästar för att mäta de fysiologiska effekterna av massage, speciellt i samband med rehabilitering av skador.
|
|
